Kanske läge för en ny uppdatering nu när jag har haft en lång paus från det mesta som gäller skapande (tills nu då, då skolan har satt igång på allvar, yay!)

 

Som sagt var så är skolan i fart igen, med lära-känna-varandra-veckor en bit passé och veckor av eget hårt arbete igång. Det känns i största allmänhet helt makalöst bra! Samma gamla välkända lokaler där år av kreativitet har fastnat i väggarna och nu glatt studsar ut som små inspirerande molekyler.

 

Det bästa är ändå att ha välbekanta ansikten att vända sig till, alla de där som gjorde första året så fantastiskt på det sociala planet. Alla är förvisso inte kvar, men med mig under nu andra året har jag i alla fall de bästa från förra, och det känns mer än hoppfullt!

Igår hade vi så kallad inkramsfest för ettorna (istället för inspark), och då jag hoppades på en repetition från förra året så blev detta år bra mycket trevligare än förra!

 

Nu känner jag mig taggad till tusen på hela det här läsåret! Jag vill bara inte jobba för mycket, och heller inte bråka för mycket med bilen.

 

Titeln anspelar för resten på en galen dröm jag hade som tolvåring, och som jag drömde en parafras på bara för någon natt sen. Amöborna var elektriska och därför färgades vattnet turkost. Stora som valhajar var dom också. Isch!