Trallitum uti pum med några bräckliga rum pum pusch
I brist på tid till att läsa (eller göra så mycket roligt för den delen) så har jag i bakgrunden till mitt mattepluggande och idogt skrivande haft Sagan om Ringen Radioteatern spelandes. Jag lyssnade nästan sönder den uppsättningen när jag hade min ordentliga LotR-noja när då första filmen kom (vid ett tillfälle skulle jag till och med lära mig alviska flytande, håhåjaja!) vilket visar sig extra tydligt nu när jag tror mig ha glömt allt men likväl kommer ihåg repliker och tonfall i dem. Eller bara alla roliga/läskiga ljudeffekter för den delen. Nu har man lysnat färdigt och det känns väldigt sorgligt. Tror nästan jag ska lyssna igenom tramset en gång till bara för sakens skull!
Annars fick det mig att tänka på hur otroligt skeptisk jag var till precis allt som mamma försökte locka in mig på när jag var liten. Jag skulle absolut inte läsa Liftarens Guide till Galaxen, den var ju så förbaskat tjock, och vem brydde sig egentligen om rymden?
Läste fanskapet som 17-åring och har aldrig läst en bättre bok sen dess. Den ligger alltid framme, lättåtkomlig så att jag kan bläddra i den. Skäms på mig.
Harry Potter har jag nämnt förut, men tåls att nämnas igen: jag orkade verkligen inte läsa första boken, den var så genomlidligt tråkig! Jag såg de första två filmerna och fann historien en aning underhållande, me inte tillräckligt för att de skulle få några positiva ord från min sida. Läste tredje boken och började ana att det fanns något som jag hade missat. När jag då sen läste fjärde boken insåg jag att nu man var faktiskt fast. Skäms på mig, men jag förtjänar verkligen inte att fortfarande bli retad för det. Jag var ung och dum.
Sagan om Ringen skulle jag definitvt inte läsa, för hur intressant kunde det vara att läsa om en sketen ring som alla verkade så rädda för? Det var ju för tusan bara lite metall!
Såg första filmen på bio av en ren och skär impuls tillsammans med Misse, och hade aldrig sett något så spännande. Sträckläste böckerna och fann dem underbara! Jag äger numera alla tre i både den gamla och den nya översättningen (drömmen vore ju att få äga den illustrerade samlingsvolymen också, men det kanske är för nördigt?)
Under min Sagan om Ringen-noja så tyckte mamma att jag skulle ge mig på Elfquest och läsa lite om riktiga alver. Vadå riktiga alver? Dom fanns ju i Tolkiens böcker, varför skulle jag läsa en sketen serie om dom? Blev däremot hemskt nyfiken när mamma förbjöd mig från att läsa just hennes svenska album för att hon "var rädd om dem". Försiktigt, försiktigt smygläste jag dem allihop. Efteråt förstod jag precis vad mamma menade med riktiga alver. Jag är kanske inte så jättebesatt i serien men jag blir hemskt irriterad när jag hör folk gnälla över hur de tycker att alver är så fjolliga. Jamen, läs Elfquest då! Där har vi riktigt mordiska alver, mindre än människor, ridandes på vargar! Det är grejer det!
Jag tror vi kan konstatera att jag är ganska hemsk på det där med att vara öppen för nya saker. Jag är tämligen säker på att jag inte har förändrats så mycket på den punkten. Skillnaden idag är att jag sitället för att säga med omogen röst "Näää, de vill jag verkligen inte göra!" så säger jag istället "Det kan jag nog kolla upp".
Fast det säger jag ju när jag får höra om intressanta grejer också... Jag tror att det säkraste kortet är att tjata på mig, för det verkar fungera betydligt bättre även om det gör mig irriterad.
För övrigt så var Enternas marchsång något av det roligaste jag hade hört när jag var yngre.
Annars fick det mig att tänka på hur otroligt skeptisk jag var till precis allt som mamma försökte locka in mig på när jag var liten. Jag skulle absolut inte läsa Liftarens Guide till Galaxen, den var ju så förbaskat tjock, och vem brydde sig egentligen om rymden?
Läste fanskapet som 17-åring och har aldrig läst en bättre bok sen dess. Den ligger alltid framme, lättåtkomlig så att jag kan bläddra i den. Skäms på mig.
Harry Potter har jag nämnt förut, men tåls att nämnas igen: jag orkade verkligen inte läsa första boken, den var så genomlidligt tråkig! Jag såg de första två filmerna och fann historien en aning underhållande, me inte tillräckligt för att de skulle få några positiva ord från min sida. Läste tredje boken och började ana att det fanns något som jag hade missat. När jag då sen läste fjärde boken insåg jag att nu man var faktiskt fast. Skäms på mig, men jag förtjänar verkligen inte att fortfarande bli retad för det. Jag var ung och dum.
Sagan om Ringen skulle jag definitvt inte läsa, för hur intressant kunde det vara att läsa om en sketen ring som alla verkade så rädda för? Det var ju för tusan bara lite metall!
Såg första filmen på bio av en ren och skär impuls tillsammans med Misse, och hade aldrig sett något så spännande. Sträckläste böckerna och fann dem underbara! Jag äger numera alla tre i både den gamla och den nya översättningen (drömmen vore ju att få äga den illustrerade samlingsvolymen också, men det kanske är för nördigt?)
Under min Sagan om Ringen-noja så tyckte mamma att jag skulle ge mig på Elfquest och läsa lite om riktiga alver. Vadå riktiga alver? Dom fanns ju i Tolkiens böcker, varför skulle jag läsa en sketen serie om dom? Blev däremot hemskt nyfiken när mamma förbjöd mig från att läsa just hennes svenska album för att hon "var rädd om dem". Försiktigt, försiktigt smygläste jag dem allihop. Efteråt förstod jag precis vad mamma menade med riktiga alver. Jag är kanske inte så jättebesatt i serien men jag blir hemskt irriterad när jag hör folk gnälla över hur de tycker att alver är så fjolliga. Jamen, läs Elfquest då! Där har vi riktigt mordiska alver, mindre än människor, ridandes på vargar! Det är grejer det!
Jag tror vi kan konstatera att jag är ganska hemsk på det där med att vara öppen för nya saker. Jag är tämligen säker på att jag inte har förändrats så mycket på den punkten. Skillnaden idag är att jag sitället för att säga med omogen röst "Näää, de vill jag verkligen inte göra!" så säger jag istället "Det kan jag nog kolla upp".
Fast det säger jag ju när jag får höra om intressanta grejer också... Jag tror att det säkraste kortet är att tjata på mig, för det verkar fungera betydligt bättre även om det gör mig irriterad.
För övrigt så var Enternas marchsång något av det roligaste jag hade hört när jag var yngre.
Ett uppmaning till er alla!
För en gångs skull har jag inte en helt utflippad titel men jag kände att det verkligen inte passade med ämnet jag ville prata om:
INTERNETMOBBING!!
De flesta har sett betydligt mer av den här varan än vad jag har eftersom jag inte är så värst intresserad av att leva i cybervärlden, men det lilla jag har varit med om, indirekt och direkt, har varit tillräcklgit för att reta upp mig. Ett klassiskt exempel är från apbergets tid, där ett klipp på youtube med olika foton på personer som antingen gillade mörkare musik eller föredrog att kola sina ögon samlades i en nedvärderande film som gick ut på att kalla dessa personer för emos. Det i sig "var väl inte så farligt" som någon uttryckte det, men det hindrade inte de flesta i kommentatorfälten att uttrycka sina åsikter på en skräpig svenska och med uttryck som skulle ge vilken pensionär som helst en hjärtattack.
Allt i syfte att "uutrycka sin åsikt" om dessa personer man antingen kände till som bekanta, kände till genom bekanta till bekanta, endast hade sett förut eller inte ens visste vilka det var. Ett klipp som inte blev så uppskattat av de flesta tack och lov.
Detta klipp berörde dock mer än en person. Betydligt oftare händer det att en enda person blir uthängd på forum och dylikt, av personer som endast är ute efter att säga så mycket skit som möjligt om personen ifråga. Ibland tas det ställning i en ståndpunkt (såsom flickan i Bjästa som fick hela byn emot sig) eller endast en för alla helt okänd människa som ingen känner ens vid namn men man likväl måste snacka så mycket skit om.
En del frågar mig varför jag inte vill vara medlem på Facebook. Den huvudsakliga anledningen är inte att jag inte vill bli kontaktad av folk som jag känner/har känt, utan för att jag anser att forumet är för stort att kontrollera. Ständigt hittar jag rapporter om grupper som har startats med syfte att hacka på en uthängd stackare, eller att hylla kriminella som skadat andra i såpass mån att de inte klarar av att se hur någon kan vilja stötta dessa människor. När det sedan rapporteras till ledande på communityt händer ingenting alls, eftersom Facebook anser att det är den enskilda individens ansvar att lösa det själva. Likadant med Youtube. Communities som Apberget och Helgon tycker jag är betydligt mer okej, för där har/hade moderatorerna mer auktoritet. Hittades något opassande så blev det konsekvenser. En person som var ful i munnen om andra eller hade ett fult språk fick en varning eller blev fick sin användare blockerad. DeviantART är nästan men inte fullt lika duktiga, men forumet är å andra sidan bra mycket större så vad ska man begära?
Självklart blir jag glad av att hitta personer som Hanna Fridén som startar en grupp mot det på Facebook och lyckas vända ett helt forum från att hänga ut oskyldiga till att istället prata om saker som hudnvalpar och tårtor. Fantastiskt! Att hon dessutom uppmanar till civilkurage är något jag anser att alla bör ta till sig. Jag har inte många läsare på denna blogg, men de få jag har vill jag uppmana till att gå med i hennes grupp mot nätmobbing på Facebook, här har ni länken. Jag tänker tyvärr inte bli medlem bara för att gå med i klubben, men vi som inte dräller på fejan kan göra annat:
1. Vi kan anmäla trådar, bilder och klipp där mobbning förekommer.
2. Vi kan skriva att de gör fel, att det är elakt, att det är mobbning och vi inte tolererar det.
3. Vi kan maila personerna bakom mobbningen och säga åt dem att det de gör är fel
Det tar på krafterna att göra sådant, jag har själv suttit i dagar och bråkat med folk på youtube om nedvärderande eller trakasserande klipp, eller ratat elaka och otrevliga kommentarer, men självklart är det ingen som begär att alla ska göra det jämt heller. Om alla gör något ibland så innebär det en jävligt stor skillnad! Ingen ska gnälla på någon om att de inte gör tillräckligt, vi ska lägga energi på vettigare håll istället!
Så hemläxa från mig: Nätmobba inte själv.
Det är alltför lätt att haka på trender, särskilt om man anser det själv vara en aning harmlöst. Jag har sett alltför många påhopp på Hanna Widerbergs videoblogg där folk kläcker ur sig riktigt sjuka grejer i en nästan standardiserad youtube-anda (hör ni hur sjukt DET låter?) utan att bry sig om vad hon pratar om. Lyssnar man på henne så finner man att hennes blogg är extremt harmlös, men jag antar att eftersom hon är blond och har ganska dålig ljudkvalité på sina klipp som får hennes röst att låta riktigt jobbig så är det klart att man ska hoppa på henne? Fel! Mycket fel! Gillar ni inte hennes blogg, så var inte där då! Titta inte på hennes klipp om ni inte gillar hennes utseende, röst, åsikter, osv. Men kom inte med elaka påhopp för då blir det mobbing! Om Hanna däremot skulle komma med påhopp på andra så ska man självklart säga till henne att det hon gör är fel.
Tänk er för och håll utkik. Vi har ännu ingen statistik som talar för att folk faktiskt tar livet av sig på grund av nätmobbing, men vad är det som säger att det inte är ett problem för oss? Vad är det som säger att internet kan tendera till att orsaka mer problem än vad vi redan har?
Jag hänger aldrig på forum för just den här anledningen, jag vill heller inte vara känd för just den här anledningen - för folk har inget internetvett. Folk har knappt ens vett på Facebook, hur illa är det då inte på forum som 4chan och Flashback? Näru, här skulle man nog behöva införa internet-lektioner i skolan, nu när det har blivit en sådan väsentlig del i vår vardag. Jag litar inte på att alla föräldrar kan lära sina barn att surfa med vett och etikett, och hur många "råkar" inte kläcka ur sig en massa dumheter bara för att de är på dåligt humör? Och om vi inte gör något nu, när ska vi då göra något åt saken? I Sydkorea har de redan lektioner i Internetbehandling precis som vilken annan kurs som helst, för det har blivit ett sådant problem för dem. Vår regering måste också få upp ögonen för det!
Det finns mycket att säga i ämnet men jag tänker inte ordbajsa mer än nödvändigt. Läs gärna det här dock och gå sedan med i Hannas grupp på Facebook. Och mobba aldrig själv!
Tack för mig.
INTERNETMOBBING!!
De flesta har sett betydligt mer av den här varan än vad jag har eftersom jag inte är så värst intresserad av att leva i cybervärlden, men det lilla jag har varit med om, indirekt och direkt, har varit tillräcklgit för att reta upp mig. Ett klassiskt exempel är från apbergets tid, där ett klipp på youtube med olika foton på personer som antingen gillade mörkare musik eller föredrog att kola sina ögon samlades i en nedvärderande film som gick ut på att kalla dessa personer för emos. Det i sig "var väl inte så farligt" som någon uttryckte det, men det hindrade inte de flesta i kommentatorfälten att uttrycka sina åsikter på en skräpig svenska och med uttryck som skulle ge vilken pensionär som helst en hjärtattack.
Allt i syfte att "uutrycka sin åsikt" om dessa personer man antingen kände till som bekanta, kände till genom bekanta till bekanta, endast hade sett förut eller inte ens visste vilka det var. Ett klipp som inte blev så uppskattat av de flesta tack och lov.
Detta klipp berörde dock mer än en person. Betydligt oftare händer det att en enda person blir uthängd på forum och dylikt, av personer som endast är ute efter att säga så mycket skit som möjligt om personen ifråga. Ibland tas det ställning i en ståndpunkt (såsom flickan i Bjästa som fick hela byn emot sig) eller endast en för alla helt okänd människa som ingen känner ens vid namn men man likväl måste snacka så mycket skit om.
En del frågar mig varför jag inte vill vara medlem på Facebook. Den huvudsakliga anledningen är inte att jag inte vill bli kontaktad av folk som jag känner/har känt, utan för att jag anser att forumet är för stort att kontrollera. Ständigt hittar jag rapporter om grupper som har startats med syfte att hacka på en uthängd stackare, eller att hylla kriminella som skadat andra i såpass mån att de inte klarar av att se hur någon kan vilja stötta dessa människor. När det sedan rapporteras till ledande på communityt händer ingenting alls, eftersom Facebook anser att det är den enskilda individens ansvar att lösa det själva. Likadant med Youtube. Communities som Apberget och Helgon tycker jag är betydligt mer okej, för där har/hade moderatorerna mer auktoritet. Hittades något opassande så blev det konsekvenser. En person som var ful i munnen om andra eller hade ett fult språk fick en varning eller blev fick sin användare blockerad. DeviantART är nästan men inte fullt lika duktiga, men forumet är å andra sidan bra mycket större så vad ska man begära?
Självklart blir jag glad av att hitta personer som Hanna Fridén som startar en grupp mot det på Facebook och lyckas vända ett helt forum från att hänga ut oskyldiga till att istället prata om saker som hudnvalpar och tårtor. Fantastiskt! Att hon dessutom uppmanar till civilkurage är något jag anser att alla bör ta till sig. Jag har inte många läsare på denna blogg, men de få jag har vill jag uppmana till att gå med i hennes grupp mot nätmobbing på Facebook, här har ni länken. Jag tänker tyvärr inte bli medlem bara för att gå med i klubben, men vi som inte dräller på fejan kan göra annat:
1. Vi kan anmäla trådar, bilder och klipp där mobbning förekommer.
2. Vi kan skriva att de gör fel, att det är elakt, att det är mobbning och vi inte tolererar det.
3. Vi kan maila personerna bakom mobbningen och säga åt dem att det de gör är fel
Det tar på krafterna att göra sådant, jag har själv suttit i dagar och bråkat med folk på youtube om nedvärderande eller trakasserande klipp, eller ratat elaka och otrevliga kommentarer, men självklart är det ingen som begär att alla ska göra det jämt heller. Om alla gör något ibland så innebär det en jävligt stor skillnad! Ingen ska gnälla på någon om att de inte gör tillräckligt, vi ska lägga energi på vettigare håll istället!
Så hemläxa från mig: Nätmobba inte själv.
Det är alltför lätt att haka på trender, särskilt om man anser det själv vara en aning harmlöst. Jag har sett alltför många påhopp på Hanna Widerbergs videoblogg där folk kläcker ur sig riktigt sjuka grejer i en nästan standardiserad youtube-anda (hör ni hur sjukt DET låter?) utan att bry sig om vad hon pratar om. Lyssnar man på henne så finner man att hennes blogg är extremt harmlös, men jag antar att eftersom hon är blond och har ganska dålig ljudkvalité på sina klipp som får hennes röst att låta riktigt jobbig så är det klart att man ska hoppa på henne? Fel! Mycket fel! Gillar ni inte hennes blogg, så var inte där då! Titta inte på hennes klipp om ni inte gillar hennes utseende, röst, åsikter, osv. Men kom inte med elaka påhopp för då blir det mobbing! Om Hanna däremot skulle komma med påhopp på andra så ska man självklart säga till henne att det hon gör är fel.
Tänk er för och håll utkik. Vi har ännu ingen statistik som talar för att folk faktiskt tar livet av sig på grund av nätmobbing, men vad är det som säger att det inte är ett problem för oss? Vad är det som säger att internet kan tendera till att orsaka mer problem än vad vi redan har?
Jag hänger aldrig på forum för just den här anledningen, jag vill heller inte vara känd för just den här anledningen - för folk har inget internetvett. Folk har knappt ens vett på Facebook, hur illa är det då inte på forum som 4chan och Flashback? Näru, här skulle man nog behöva införa internet-lektioner i skolan, nu när det har blivit en sådan väsentlig del i vår vardag. Jag litar inte på att alla föräldrar kan lära sina barn att surfa med vett och etikett, och hur många "råkar" inte kläcka ur sig en massa dumheter bara för att de är på dåligt humör? Och om vi inte gör något nu, när ska vi då göra något åt saken? I Sydkorea har de redan lektioner i Internetbehandling precis som vilken annan kurs som helst, för det har blivit ett sådant problem för dem. Vår regering måste också få upp ögonen för det!
Det finns mycket att säga i ämnet men jag tänker inte ordbajsa mer än nödvändigt. Läs gärna det här dock och gå sedan med i Hannas grupp på Facebook. Och mobba aldrig själv!
Tack för mig.
Krälande linjer i det svarta paradisets glassburk
Jag är på mycket bättre humör idag, tack vare bra sömn (eller bra och bra vet jag väl inte, men jag drömde betydligt mindre knasigt för att vara jag, jag drömde att jag skulle renovera i någons hus och det hade råkat bli fel tapeter, men istället för att husägaren skule sparka mig så sparkade jag ut henne och skaffade en ny som tyckte att huset var alldeles förträffligt vackert, sen lagade jag mat i leda men till vem eller vad jag lagade har jag helt glömt, men det vara avancerat, och nu blev den här parentesen på tok för lång @_@)
En annan sak som gör mig glad idag är främst två saker:
1. Tuscha fina teckningar och göra dem ännu finare (visserligen bara en men ändå!)
2. Att jag faktiskt fattar matten och inte sitter och gapar som ett fån på tok för länge vid varje tal (go me!)
Kvällen ska ägnas åt att se den beryktade "Batman och Robin"! Yey! Jag är glad!
Dock är jag fortfarande lite bitter. Men förhoppningsvis släpper det helt till imorgon
En annan sak som gör mig glad idag är främst två saker:
1. Tuscha fina teckningar och göra dem ännu finare (visserligen bara en men ändå!)
2. Att jag faktiskt fattar matten och inte sitter och gapar som ett fån på tok för länge vid varje tal (go me!)
Kvällen ska ägnas åt att se den beryktade "Batman och Robin"! Yey! Jag är glad!
Dock är jag fortfarande lite bitter. Men förhoppningsvis släpper det helt till imorgon
Vulkanutbrott i underlandets cerebrum ipsum
Nej jag kan inte latin, jag använde google översätt. Yep, jag är såpass modern och hemsk...
Har ni någon som helst aning om hur sur jag är just nu? Därav vulkanutbrottet i min titel, och med risk att låta som den gnälligaste bloggaren i världen (men jag kan ju bara inte vara ensam, för då blir jag hemskt förvirrad), så ber jag redan nu om ursäkt. Har du inte det minsta lust att höra mitt patetiska ilskna ordbajseri om melodifestivalen så kan du skippa detta inlägg.
Nu så...
HUR I H-VETE KAN NI HA SÅ FÖRBASKAT DÅLIG SMAK SVERIGE?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!!?!?!?!?!?!?!?!?!
Jag sa någonstans att jag inte skulle bli arg om Loreen vann, vilket jag fortfarande inte är. Däremot är jag hemskt besviken på hur förbannat dåligt folk röstade på de övriga bidragen. Det är sant som AnnaEllinor säger: "Med talang kommer man ingenstans i det här jävla landet" (hon syftade visserligen på Molly Sandén som jag inte gillade men eftersom det går att applicera hur man villså skiter vi i det va?)
Jag kan förstå om Danny fick högre röster än Lisa, jag kan förstå att Lorren vann, men vad jag inte kan förstå är hur ni kunde låta henne komma sist i våran röstplacering. Hur kunde ni låta er dåliga humoristiska sida låta Björn Ranelid komma högre än henne? Hur kunde ni låta en liten äcklig pretty boy som Ulrik komma högre än henne? Tyckte ni på fullaste allvar att den sliskiga typen Flinck var bättre än henne?
VARFÖR HAMNADE ALLA ÄCKELGUBBAR OCH HEMSKA EGON HÖGST UPP PÅ LISTAN?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!
Omigen, mina åsikter:
David Lindgren - fortfarande intetsägande och tråkig, men till på köpet hade han kvällen till ära skaffat sig den fulaste skruvtruten som gick att hitta. Jag får lust att bränna ner Ersmark, men då skulle alltför många trevliga (eller förhoppningsvis trevliga) människor försvinna helt i onödan så inget sånt prat.
Torsten Flinck - Slemmigare gubbe får man ju leta efter! Låten i sig var det kanske inte så mycket fel på, men det kändes inte rätt heller. Dessutom, var det bara jag, eller satt han och var jättesur och bitter i Greenroom?
Dead by April - Omigen, bra låt och nummer, men jag visste att det var kört för dem så jag satt mest och undrade vad tusan de gjorde där.
Lisa Miskovsky - Seriöst Sverige? Hur kunde ni?
Top Cats - Jag hade inte hört dem innan, men jag insåg att jag AVSKYR rockabilly-skit (ja, det finns bra av den sorten också, men det var sannerligen inte det här!!!!!!!)
Loreen - Jag tyckte showen var ganska intressant men låten har för mig blivit om mer ointressant, men jag var också beredd på att hon skulle vinna så... jag bryr mig ärligt talat inte. Jag tror dock inte att hon kommer vinna eller ens va i närheten av det i Eurovision.
Ulrik - Äckliga lilla pretty boy som endast kom med eller överhuvudtaget blev känd för att han, liksom Justin Bieber, har det där "gulliga" flickpojkansiktet. Dåligt dåligt dåligt! Tjejer under 15 år borde inte får rösta! (om detta inlägg skulle mot förmodan bli känt så lär den kommentaren ge mig otroligt många haters... You're welcome!)
Björn Ranelid - Sluta, stopp... Ni äcklar mig Sverige! Det här var INTE kul! Vem fan använder ordet SÄD i sin låt? Sen när blev kärleken ett mirakel? Hur barn kommer till är däremot ett mirakel, och de kommer till även utan kärlek så screw you! Dessutom är hans skånska skitful!
Molly Sandén - Herregud så hemskt egotrippad människan var ikväll! Hon gick från att vara hemskt medioker till att endast bli hemsk. Jag är ledsen AnnaEllinor, men den auran tålde jag bara inte. Förlåt mig. Rösten var också hemskt överdriven och gnällig (dessutom har jag hört folk bli hemskickade från Idol trots att de låter precis som henne, vilket gör mig tokförbannad!)
Danny - Tja, han sjöng ju betydligt bättre den här gången och ingenting strulade. Dessutom var ju showen intressant jämfört med allt annat så... Fan, han borde ju nästan ha vunnit nu! Han hade ju bara kul på scen och njöt över att ha en så rolig låt! Tusan också, jag ångrar mig om Loreen.
Puh, det var allt.... Nu tänker jag vara typiskt norrländsk och bitter över det här till Eurovision är över. Sen kanske jag kan förlåta Sverige...
Eller nej, det tänker jag inte göra. Jag AVSKYR er vidriga smak Sverige! Ni gör mig riktigt skitförbannad!!
Tack och lov ska de börja sända Fredrik Lindströms dialektmysterier på tv, så då blev jag lite gladare. Och nu ska kvällen avrundas med "Batman Forver"
Tack och hej!
Har ni någon som helst aning om hur sur jag är just nu? Därav vulkanutbrottet i min titel, och med risk att låta som den gnälligaste bloggaren i världen (men jag kan ju bara inte vara ensam, för då blir jag hemskt förvirrad), så ber jag redan nu om ursäkt. Har du inte det minsta lust att höra mitt patetiska ilskna ordbajseri om melodifestivalen så kan du skippa detta inlägg.
Nu så...
HUR I H-VETE KAN NI HA SÅ FÖRBASKAT DÅLIG SMAK SVERIGE?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!!?!?!?!?!?!?!?!?!
Jag sa någonstans att jag inte skulle bli arg om Loreen vann, vilket jag fortfarande inte är. Däremot är jag hemskt besviken på hur förbannat dåligt folk röstade på de övriga bidragen. Det är sant som AnnaEllinor säger: "Med talang kommer man ingenstans i det här jävla landet" (hon syftade visserligen på Molly Sandén som jag inte gillade men eftersom det går att applicera hur man villså skiter vi i det va?)
Jag kan förstå om Danny fick högre röster än Lisa, jag kan förstå att Lorren vann, men vad jag inte kan förstå är hur ni kunde låta henne komma sist i våran röstplacering. Hur kunde ni låta er dåliga humoristiska sida låta Björn Ranelid komma högre än henne? Hur kunde ni låta en liten äcklig pretty boy som Ulrik komma högre än henne? Tyckte ni på fullaste allvar att den sliskiga typen Flinck var bättre än henne?
VARFÖR HAMNADE ALLA ÄCKELGUBBAR OCH HEMSKA EGON HÖGST UPP PÅ LISTAN?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!
Omigen, mina åsikter:
David Lindgren - fortfarande intetsägande och tråkig, men till på köpet hade han kvällen till ära skaffat sig den fulaste skruvtruten som gick att hitta. Jag får lust att bränna ner Ersmark, men då skulle alltför många trevliga (eller förhoppningsvis trevliga) människor försvinna helt i onödan så inget sånt prat.
Torsten Flinck - Slemmigare gubbe får man ju leta efter! Låten i sig var det kanske inte så mycket fel på, men det kändes inte rätt heller. Dessutom, var det bara jag, eller satt han och var jättesur och bitter i Greenroom?
Dead by April - Omigen, bra låt och nummer, men jag visste att det var kört för dem så jag satt mest och undrade vad tusan de gjorde där.
Lisa Miskovsky - Seriöst Sverige? Hur kunde ni?
Top Cats - Jag hade inte hört dem innan, men jag insåg att jag AVSKYR rockabilly-skit (ja, det finns bra av den sorten också, men det var sannerligen inte det här!!!!!!!)
Loreen - Jag tyckte showen var ganska intressant men låten har för mig blivit om mer ointressant, men jag var också beredd på att hon skulle vinna så... jag bryr mig ärligt talat inte. Jag tror dock inte att hon kommer vinna eller ens va i närheten av det i Eurovision.
Ulrik - Äckliga lilla pretty boy som endast kom med eller överhuvudtaget blev känd för att han, liksom Justin Bieber, har det där "gulliga" flickpojkansiktet. Dåligt dåligt dåligt! Tjejer under 15 år borde inte får rösta! (om detta inlägg skulle mot förmodan bli känt så lär den kommentaren ge mig otroligt många haters... You're welcome!)
Björn Ranelid - Sluta, stopp... Ni äcklar mig Sverige! Det här var INTE kul! Vem fan använder ordet SÄD i sin låt? Sen när blev kärleken ett mirakel? Hur barn kommer till är däremot ett mirakel, och de kommer till även utan kärlek så screw you! Dessutom är hans skånska skitful!
Molly Sandén - Herregud så hemskt egotrippad människan var ikväll! Hon gick från att vara hemskt medioker till att endast bli hemsk. Jag är ledsen AnnaEllinor, men den auran tålde jag bara inte. Förlåt mig. Rösten var också hemskt överdriven och gnällig (dessutom har jag hört folk bli hemskickade från Idol trots att de låter precis som henne, vilket gör mig tokförbannad!)
Danny - Tja, han sjöng ju betydligt bättre den här gången och ingenting strulade. Dessutom var ju showen intressant jämfört med allt annat så... Fan, han borde ju nästan ha vunnit nu! Han hade ju bara kul på scen och njöt över att ha en så rolig låt! Tusan också, jag ångrar mig om Loreen.
Puh, det var allt.... Nu tänker jag vara typiskt norrländsk och bitter över det här till Eurovision är över. Sen kanske jag kan förlåta Sverige...
Eller nej, det tänker jag inte göra. Jag AVSKYR er vidriga smak Sverige! Ni gör mig riktigt skitförbannad!!
Tack och lov ska de börja sända Fredrik Lindströms dialektmysterier på tv, så då blev jag lite gladare. Och nu ska kvällen avrundas med "Batman Forver"
Tack och hej!
Avbrytande svanslös exploderar som en flaska ketchup
Jag blev lite tvärosäker på hur man stavar till ketchup där... Skäms på mig!
Min hjärna imploderar nästan efter allt pluggande idag. Matte, historia, varför man ska läsa serier, samt en aning flummande framför knasiga videobloggare som babblar/pratar på tok för mycket. Jag borde sysselsätta hjärnan med något annat som fullständigt tömmer den på precis allt, om än bara för en liten stund, men det enda som då dyker upp i mitt huvud är meditation. Vilket är en konstform som jag aldrig har varit ens i närheten av att kunna lära mig ens grunderna till. Respekt till er alla som faktiskt lyckats lära er detta, för mig är det såpass svårt att jag tappar suget på en gång. Dessutom gör det mer skada än nytta... för mig alltså...
Så vad återstår då? Tja, skulle kunna måla lite, men då kommer stressen om att jag har annat att göra upp, och man vill ju inte få magsår över att man stressar för mycket, så man bestämmer sig för att fortsätta pluggandet och strunta i resten.
Fast jag undrar om man inte kan riskera magsår då också?
Helst av allt skulle jag vilja slå folk i huvudet, i alla fall här i Sverige, för att de inte läser serier, och dessutom har mage att ifrågasätta om det är konst eller inte. ÄR NI SJUK I HUVUDET ELLER??
Och nej, jag är INTE bara partisk. Jag är bara trött på alla fördomar om serier som skräpkultur. Det här är 2012 och man kan fortfarande inte försörja sig ALLS på serietecknande i det här landet! Skandal!
Yey, jag verkar ju verkligen bry mig om Internationella Kvinnodagen idag... Skäms igen på mig...
Min hjärna imploderar nästan efter allt pluggande idag. Matte, historia, varför man ska läsa serier, samt en aning flummande framför knasiga videobloggare som babblar/pratar på tok för mycket. Jag borde sysselsätta hjärnan med något annat som fullständigt tömmer den på precis allt, om än bara för en liten stund, men det enda som då dyker upp i mitt huvud är meditation. Vilket är en konstform som jag aldrig har varit ens i närheten av att kunna lära mig ens grunderna till. Respekt till er alla som faktiskt lyckats lära er detta, för mig är det såpass svårt att jag tappar suget på en gång. Dessutom gör det mer skada än nytta... för mig alltså...
Så vad återstår då? Tja, skulle kunna måla lite, men då kommer stressen om att jag har annat att göra upp, och man vill ju inte få magsår över att man stressar för mycket, så man bestämmer sig för att fortsätta pluggandet och strunta i resten.
Fast jag undrar om man inte kan riskera magsår då också?
Helst av allt skulle jag vilja slå folk i huvudet, i alla fall här i Sverige, för att de inte läser serier, och dessutom har mage att ifrågasätta om det är konst eller inte. ÄR NI SJUK I HUVUDET ELLER??
Och nej, jag är INTE bara partisk. Jag är bara trött på alla fördomar om serier som skräpkultur. Det här är 2012 och man kan fortfarande inte försörja sig ALLS på serietecknande i det här landet! Skandal!
Yey, jag verkar ju verkligen bry mig om Internationella Kvinnodagen idag... Skäms igen på mig...
Little boy i hjärnans dunkel och vattenfall ur apans öron
Vad fanken har jag gett mig in på egentligen?
Jag tror att jag klarar av att åtminstone plaska båten i land men sen om jag har visum dit var en annan femma. Har jag otur blir jag stoppad redan i tullen och vad återstår då? Dags att förbereda ytterligare planer!
Ja, jag är hemskt abstrakt och metaforisk men vad annat kan jag bli i dessa personligt bråda dagar?
Studier är crap!
Glöm det jag sa, studier är visst inte crap! Allt fler borde faktiskt studera och bli lite smartare
Jag tror att jag klarar av att åtminstone plaska båten i land men sen om jag har visum dit var en annan femma. Har jag otur blir jag stoppad redan i tullen och vad återstår då? Dags att förbereda ytterligare planer!
Ja, jag är hemskt abstrakt och metaforisk men vad annat kan jag bli i dessa personligt bråda dagar?
Studier är crap!
Glöm det jag sa, studier är visst inte crap! Allt fler borde faktiskt studera och bli lite smartare
Sörj ej lilla snigel, sa tonfiskburken och dränkte sig
Jag hade en massa galla att ösa över de andra finalisterna i Melodifestivalen (Lisa Miskovky FTW!!) men det känns som att det är lite sent ute så...
Äh, lite sammanfattning kan ni får ändå!
Danny var crap
Björn Ranelid var riktigt crap
Molly Sandén var inte crap men inte så bra heller (bra praktexempel om man vill förklara ordet mediokert helt enkelt)
Dead by April gillade jag skarpt men går de vidare blir jag arg (vadå hycklare?)
David Lindgren var intetsägande och tråkig
Ulrik Munther var crap på ett otrevligt sätt
Loreen hade en smått ointressant låt men en fantastisk show och kan nog konkurera ut Lisa
Lisa behöver vi inte prata om alls
Vilka två bidrag som går vidare från andra chansen bryr jag mig inte så mycket om, för det fanns inga bra bidrag kvar där (tråkigt men sant)
Så, då kan vi lämna allt otrevligt om melodifestivalen tills nästa lördag
Hej Sanna, hur leker livet?
Tack bra, matten upptar en för stor del som vanligt men jag börjar komma in i det nu på riktigt. Jag vaknade faktiskt inatt och räknade yrvaket ut en lång ekvation som talade om för mig hur bra jag skulle sova när jag väl somnade. Den föreföll logisk då, men nu såhär i efterhand ter det sig mest som nattligt knas ingen människa borde ha i skallen (fast har vi inte alla det så?)
Annars vill jag bara påminna om att de som inte har sett familjen Addams filmerna från 90-talet borde göra det. Jag hade glömt hur roliga de var (och hur het både Morticia, Gomez och Wednesday är!) och de misstänker jag att fler har gjort. Se om och älska!
Äh, lite sammanfattning kan ni får ändå!
Danny var crap
Björn Ranelid var riktigt crap
Molly Sandén var inte crap men inte så bra heller (bra praktexempel om man vill förklara ordet mediokert helt enkelt)
Dead by April gillade jag skarpt men går de vidare blir jag arg (vadå hycklare?)
David Lindgren var intetsägande och tråkig
Ulrik Munther var crap på ett otrevligt sätt
Loreen hade en smått ointressant låt men en fantastisk show och kan nog konkurera ut Lisa
Lisa behöver vi inte prata om alls
Vilka två bidrag som går vidare från andra chansen bryr jag mig inte så mycket om, för det fanns inga bra bidrag kvar där (tråkigt men sant)
Så, då kan vi lämna allt otrevligt om melodifestivalen tills nästa lördag
Hej Sanna, hur leker livet?
Tack bra, matten upptar en för stor del som vanligt men jag börjar komma in i det nu på riktigt. Jag vaknade faktiskt inatt och räknade yrvaket ut en lång ekvation som talade om för mig hur bra jag skulle sova när jag väl somnade. Den föreföll logisk då, men nu såhär i efterhand ter det sig mest som nattligt knas ingen människa borde ha i skallen (fast har vi inte alla det så?)
Annars vill jag bara påminna om att de som inte har sett familjen Addams filmerna från 90-talet borde göra det. Jag hade glömt hur roliga de var (och hur het både Morticia, Gomez och Wednesday är!) och de misstänker jag att fler har gjort. Se om och älska!
