Att vara rädd för vatten är inte något ovanligt har jag fått för mig. Det är många som inte gärna tar sig ett bad i en okänd sjö, eller det stora havet eller ens i badkaret (obs! det sistnämnda är enbart extremfall). Jag vet inte om mänskligheten har påverkat mig genom skumma fantasier och legender, eller bara rent faktamässigt om allt levande därnere, men rädd för vatten är jag. Särskilt för riktigt djupt vatten. Jag vill inte gärna åka båt. Båten kan sjunka och jag vill inte drunkna. Jag vill inte befinna mig i denna skrämmande värld av tystnad och oändlighet där jag inte vet vad som kan finnas.
För nere i djupet kan ingen utom okända varelser se dig, ännu mindre höra dig. Det finns ingen luft för dig att andas in, och du kan därför inte ta sats och faktiskt skrika. Jag vet inte om fiskar hör något överhuvudtaget, men det spelar egentligen mindre roll. Det finns andra saker därnere man inte vill stöta på. Skrämmande saker som antingen dödar dig i försvar eller för att äta dig. Och nu tänker jag inte bara på hajar.
Inte nog med det, vattnet bildar ett sånt enormt tryck runt din kropp, så om du inte hinner drunkna eller bli uppäten av något, eller frysa ihjäl (vatten kan vara väldigt kallt) så lär du kvävas och implodera av trycket, om du sjunker mot botten.

Jag håller mig gärna till att duscha.