Stress i bubbelbadet sa vårtsvinet

Imorgon är det äntligen dags. Imorgon så ska jag och J äntligen flytta ihop! Myyyys!!
Förhoppningsvis kommer allt att gå smidigt till, men rent erfarenhetsmässigt så brukar det sällan göra det när man hoppas. Istället brukar allt eller något gå lite eller mycket åt helvete. Vi får välan se.

Jag vet inte när jag har möjlighet att skriva igen, men tills dess får ni ha det så bra!

Cowabunga dudes!!

Trassel-troll i godisregnet

Jag skiter ärligt talat i titeln just nu, trassel är det enda som jag ville få med.

För allt känns trassligt.

Jag begriper inte hur jag kunde börja må såhär dock, imorse när jag vaknade var jag mest trött efter en dröm om att jag jobbade på hotellet (att då stiga upp för att faktiskt jobba IRL känns aldrig särskilt motiverande efter en sådan dröm). Och jag mådde helt okej fram till frukost, under frukost och en stund efter frukost. Sedan började dagen spåra ur mer eller mindre.

Den här veckan har jag varit satt på storstäd, vilket i praktiken innebär att jag städar redan städade rum med vår fantastiska vattendammsugare Rainbow. Jag tar inte varenda liten kvadratmillimeter av rummen, men jag ska ta alla ställen som inte de ordinare städarna kan eller hinner med, såsom sängramar, golvlister, ventiler, lampskärmar, ovanpå garderober, möbeltassarna under möblerna (ja, dom blir jättedammiga, jag lovar) samt även insidan av fönstren. Fönstren är det som tar längst tid eftersom allt trafikdamm som bildats där under en period av 3-7 månader inte försvinner helt med dammsugaren, hur bra den är må vara. Jag måste även torka med trasa, och utan undanatg hittills så finns där även damm som fastnat med hjälp av fukt, mosade insekter samt okända andra substanser som fastnat.
Vanligtvis tycker jag att storstäd är mycket roligare än vanligt städ, vilket kanske bidragit till att jag har fått det ansvaret, men just idag kändes ingenting rätt. Fönstren blev inte sådär rena som jag ville hur mycket jag än gnuggade med trasan eller tillsatte städmedel, Rainbow envisades med att åka rätt in i mina hälar hur försiktig jag än försökte vara med att dra den och vart jag än tittade såg jag damm och smuts. Och det var trots allt redan städade rum!

Nu kan man kanske tro att en dags lite hårdare jobb än vanligt gjorde mig till en frustrerad och alltför ansvarstagande gnällspik, men ärligt talat hade det varit mycket bättre än det här.
Istället blev jag en förvirrad och lättskrämd idiot som inte verkade förstå vad folk menade. Kanske har jag råkat ut för stress, kanske är det något annat. Vad det än är, så har det inte gått över än. Jag känner mig fortfarande konstig. Den enda som gör mig glad just nu är Leo, och det med grund i att jag köpe en ny leksak till honom idag; en råtta i ett snöre som man kan fästa i dörrkarmen. Han fullkomligt älskar den, premiären av den varade i nästan 30 minuter! Holy crap...

Men annars... Tja...

- Jag vill jättegärna ha mina Mirage-tidningar innan jag flyttar men som det ser ut nu så verkar det inte till att ske...
- Jag vill hemskt gärna vinna mina auktioner på Tradera där en väldigt snäll kille lagt ut en massa sällsynta Turtles-tidningar från -95, tidningar som jag inte har sett som auktioner sen jag började kolla sidan kontinuerligt. Det är tidningar som är lite once-in-a-lifetime, du vet aldrig om du får chansen igen. Vem vet, det här är kanske sista chansen, och därför får jag inte sumpa det. Lördag mellan 15 och 16 är jag därför strängt upptagen vid Tradera.
- Jag vill få undan allt flyttstök, för ärligt talat börjar det gå mig lite på nerverna. Jag ville inte vänta med allt, jag vill ha allt klart nu. Min barnsliga och omogna sida visar dessutom sitt fula tryne och gör så att jag inte vill flyttstäda, vilket jag borde börja göra så smått redan nu så att jag slipper ta smällen den 31:a då jag flyttar ut.
- Jag börjar bli rädd för förändringar, för plötsligt försvinner hela det liv som jag har haft tills nu. Nytt ställe för mig och J, det blir nya rutiner på jobbet, nytt ställe för J's familj, nya bussar att åka med, nya affärer att handla i osv. Jag vet att jag är redo, men jag drabbades av temporär ångest när jag nu redan hade så mycket skumt i bagaget.

Just nu vill jag bara sova ärligt talat, för det har blivit alltför lite av i veckan på grund av bristande självdisciplin. Jag hoppas att J kan kompensera för det i nya lägenheten och faktiskt köra i säng mig. Mognad och ansvar i all ära, men ibland fungerar det inte ändå.

Överflöd av karameller i förortens magkatarr

Sen till jobbet, sen hem igen. Hela den här sommaren har bussen varit sen på vardagarna, både på morgonen och på eftermiddagen, oavsett vilken tid. På morgonen märker man knappt av det förrän man kommer till jobbet och inser att man är ungefär tio minuter sen. Det brukar sällan spela någon roll ända ner på minutrarna vilken tid man anländer, men jag kan inte påstå att det känns bra, trots allt. Och på eftermiddagen blir man bara irriterad på grund av den tröttsamma jobbryggsäcken som man ännu släpar på (jag har då inte lärt mig konsten att släppa av ryggsäcken direkt när jag har slutat, det brukar ske på bussen hem) och som får en att känna sig extremt gnällig. Men å andra sidan ska inte bussen vara 5-11 minuter sen varenda dag och varenda timme. Nu är den det ändå, och det gör mig irriterad. Insändaren om svenskar som världens gnälligaste folk har aldrig känts mer träffande just nu.

Trots all irritation bussarna skapar hos mig för tillfället så kan jag ändå glädjas rejält åt de där små fåniga grejerna. När jag äntligen kom ombord på bussen och satt mig på min traditionella plats längst bak till höger, så såg jag en kvinna gå förbi utanför. Hon hade uppenbarligen nyligen köpt några dvd:er, och hon strålade rejält i hela ansiktet medan hon betraktade sina nyförvärv medan hon gick. Sann materiell lycka när den är som bäst och ärligast, och det gjorde mig glad att det inte bara är jag eller J eller mina nördiga bekantskaper som kan känna så, utan för mig okända människor. Annars är det lite väl lätt hänt att man sitter där i sin nördighet och känner sig ganska ensam.

En till grej som gjorde mig glad var tanken på pelargonior, och känslan av bladen på denna väldoftande växt. Nu pratar jag inte enbart om växtbladen, utan även om blombladen och stammen. Hela jäkla växten känns så underbart mysig och ta på, och utan att jag egentligen märkte att det kom, så började jag sakna den känslan väldigt mycket. Vi ska definitivt ha pelargonior i vår lägenhet, jag och J. Tack och lov att han inte är emot växter, jag hade inte orkat (eller velat snarare) busa för att få min vilja igenom.

Köpte nya färgpennor igår för resten, denna gång från classes barnavdelning (som jag inte kan påstå är så stor). Jag fick 60 pennor i en snygg trälåda för 89:- och med tanke på att det var Sense så tyckte jag att det var överkomligt. Äntligen fick jag göra klart de bilder som bara har fått ligga eftersom jag inte haft någon hudfärgad penna (jag tycker att hudfärg är tillräckligt svårt att blanda med akryl eller olja, med färgpennor är det nästan omöjligt).
De var fantastiska!! Plötsligt kan jag göra de där skuggningarna och färgblandningarna som jag själv vill ha dem istället för att bråka i evigheter med de jag hittills har använt och ändå inte få till ett bra resultat. Och istället för att fundera över om färgpennor är överskattade så tänker jag istället att färgpennor är underskattade, och då har det verkligen blivit rätt. Äntligen har jag lyckats!
Just nu är det bara två saker till som jag vill införskaffa och som skulle knuffa min estetiska skaparvärld i helt rätt riktning eller kanske till och med in i mitt estetiska drömhus, och det är ritbordet från IKEA samt även en multimaskin. Sen kommer det att dröja länge innan huset behöver ommöbleras eller ens renoveras.

Nä, nu ska jag försöka få i mig nånting innan jag ska bada och sen testa TMNT: Tournament Fighter.

Ciao!

Nageltrång i ögat och fotsvamp i hakan

Proppen i mitt högra öra har fortfarande inte släppt, vilket är farligt för nu har jag haft det så länge att jag börjar bli van. Jag begriper inte varför jag inte är mer nogrann med att använda Revaxör. Kanske för att jag blir en smula pessimistisk och anser att det inte kommer att hjälpa ändå?
Dumt av mig.

Helgen har varit massiv på ett väldigt estetiskt vis. Bland annat har jag lyckats göra färdigt fruktansvärt många påbörjade projekt som har fått ligga i några månader utan att jag har tänkt på att göra något åt dem. Sen har jag även kommit till insikt att jag måste tuscha betydligt oftare, för nu när jag skulle tuscha min första tribal-teckning så fick jag en fruktansvärd värk i högerhanden. Jag har aldrig tänkt på att man håller tuschpennan på ett annat sätt än blyertspennan, men det gör man uppenbarligen. Och med tanke på hur länge sedan det var jag tuschade något överhuvudtaget så är det kanske inte så konstigt. Min högra hjärnhalva är oerhört stimulerad och det känns toppen! Det är hemskt tråkigt att jag inte har en scanner ännu, för foton av mina verk blir aldrig lika bra. Och jag vill verkligen inte låna J's pappas scanner, särskilt inte som att det mesta jag gör är fanart av olika slag. J's pappa är ganska duktig på att reta mig för det.
Får väl försöka bli lite bättre på att ta foton helt enkelt. Jag har råd med en scanner visserligen, men frågan är om de scannrar som jag har råd med är så bra. Jag vill ha en riktigt bra en, och som en del i en multimaskin så att man kan kopiera och skriva ut också. Och då måste de vara bra. En sak som jag nog måste ta upp med J's pappa trots allt, vilken ironi.

Materiell lycka ska det handla om nu: Jag passade på att köpa mig lite tmnt-serier idag från PaneltoPanel, eftersom jag snart kommer att ha delad ekonomi så tänkte jag att det var bästa att passa på. Bland annat köpte jag första serien i färg, en slags 25års utgåva där Eastman samlar några av sina favoritserier, samt även Leonardo #1 (jag skulle velat ha alla separata issues där var och en av turtlarna har huvudrollen, men tyvärr har nästan alla tmnt-serier utgått från tillverkarna, leos är den enda som går att få tag på så... det blir till att leta på utländska antikvariat så småningom, måste börja spara till en london-resa känner jag...). Längtar innerligt efter den leveransen!! Har fått läsa på tok för lite Mirage i mina dar, vilket är synd eftersom de är de bästa.

Regnade det i resten av smörgåsbordet idag? Här kom ett stilla regn med hyggligt stora droppar men med stort mellanrum mellan dem, vilket skapade en mysig atmosfär av rent i luften. Så när jag kom in igen efter den lilla turen fram och tillbaka till soprummet så öppnade jag fönstret. Blir jag förkyld så får jag skylla mig själv, men mysigt var det.
Det fick mig faktiskt att bli en smula nostalgisk, för som liten var regn nästan något heligt för mig. Det var dessa dagar som man kunde sitta inne hela dagen och leka något roligt, eller lyssna på spännande talsagor på kassett i en skön fåtölj med en mysig golvläslampa som lyste över en. Samma känsla vill jag någon gnång ha tillbaka, och på något vis har jag blivit fixerad vid just golvlampan. Vi hade en mysig gammaldags sak med en rejäl fot och en rejäl kupa, allt i en vacker glänsande gyllene metall. Mysfaktorn satt väl inte i hela lampan kanske, men en stor del.
Trolles kassettradio 4 år är för alltid förknippat med dessa dagar, dels för att vi lyssnade på dem för första gången under ett mysigt regnväder, samt även för att det regnar i sagan deras. Sniff...

Nä, nu borde jag gå och lägga mig, innan självdisciplinen sviker igen. Internet är farligt, för ungefär hundrade gången...

Buenos Noches!


Nyckelpige-ångest och sirap i fickorna

Oftast brukar ångest vara en tämligen obehaglig känsla som kan liknas vid en långhorning (en sån här alltså) som suger sig fast och vägrar släppa taget, hur mycket du än drar, vrider och knäpper med fingrarna. En nyckelpiga som suger sig fast däremot, är en mycket trevligare upplevelse. Istället för att skapa obehag så känns det mer som en avsikt att vara kärleksfull. "Titta på mig, jag är jättesöt och jag tycker att du luktar gott! Får jag bo här? *suger sig fast*"
TMNT ger mig lite nyckelpigeångest just nu, särskilt Don... Men eftersom det är ganska trevligt trots sin ångest-form så låter jag det vara.

Däremot börjar stressen över flytten infinna sig rejält, för plötsligt känns det som om ingen, vare sig jag eller J, har det minsta koll eller en bra idé om hur saker ska lösa sig, och hur snabbt det kan lösa sig, samt hur stora problemen är. Ja, jag tänker en smula för mycket, men vad ska man göra när man gärna vill ha allt planerat någorlunda vettigt?

Internet har dessutom övergått från att bara vara roligt till en nästintill besatthet (men jag skyller på fandoms och grymt irriterande fenomen). Just nu vill jag knyckla ihop allt som har med Caramelldansen till en pappersboll, kasta den hårt i väggen några gånger, bränna upp den, stampa lite på resterna och sen dränka skiten i badkaret för att till sist låta det spolas ut i avloppet.
Nej, jag hatar inte caramelldansen, jag avskyr bara det faktum att det blev ett sånt fenomen och att du kan slå upp så gott som vad som helst på youtube och hitta den här extremt fåniga dansen... (jag har hittat diverse olika animeer, tmnt, harry potter, star wars, house, twilight osv... snart kommer jag att tappa synen helt och hållet på grund av allt olämpligt material jag hittar...)

Och apropå ingenting annat än mitt nördiga intresse så vann jag tydligen en auktion på tradera där en kille auktionerade ut ett komplett Tournament Fighter till Sega Megadrive. Jag minns knappt att jag la bud på det, men fair enough, nu kanske man äntligen kan få spela det ordenligt, jag har någon slags "Genesis" variant som jag inte alls förstår mig på eller tycker är särskilt kul att spela.
Egentligen borde jag leta efter TMNT IV: Turtles in time men det verkar vara svårt tråkigt nog.

Allt jag vill göra är att rita, och egentligen borde jag ta och röra mig hemåt istället för att sitta kvar här hos J, curse deviantart! Finns för mycket roligt att hitta!

Whatever, tror att jag ska dra mig hem likt förbannat, måste ändå förbi djurmagasinet och köpa mat åt stackars Popcorn.

See ya!

Kottegryta med spets av grunkel och mackapärer

Jag tror att det var i förrgår när J var på jobbet som jag upptäckte en riktigt gammal episod av 1987 turtlarna, med den första dubbningen som gjordes. Jag har aldrig sett den varianten av serien och blev väldigt förvånad över att de hade översatt precis allt utom Shredder (jag lovar, strimlaren har aldrig låtit särskilt skräckinjagande jämfört med den engelska översättningen). Dessutom lät de på tok för lika turtlarna...
(PSST! För den intresserade kan ni leta upp episoden Shredderville på youtube)

Planerna för hösten är i alla fall klara; jag ska bli en av heltidarna på hotellet. En nyhet som fick mig att le fånigt hela gårdagen när jag fick beskedet, det känns toppen att veta att man är så uppskattad. Och även om hotellstädare inte precis är mitt drömyrke eller något jag vill satsa på resten av livet, så är det sannerligen något jag tänka mig att jobba med ett bra tag. Jag trivs jättebra med det och lever in mig ordentligt i service rollen. Självklart har man sina dåliga dagar då man undrar vad sjutton man gör där men de är inte många. Och även om jag gnäller över att kliva upp på morgonen så är det inte precis för att jag inte vill jobba.

Det jag mest av allt vill just nu för sekunden är egentligen att få till min konstblogg som jag vill ha den, just nu är den ganska konstig och ostrukturerad. Måste hitta igen den där sidan med koderna... Ja, jag föredrar att göra allt från scratch, då blir det åtminstone rätt till slut (jag skulle vilja ändra en del på den här också men jag är hyfsat nöjd så då får det vara tills vidare)

Nu vill jag bara avsluta med att visa min TMNT top 10 lista, med de 10 bästa episoderna från 2k3 serien:

10. Tales of Leo (S01E19) - En väldigt känslosam episod där man får se turtlarna som barn för första gången, något som vi fantjejer tycker är jättesött. Men den innehåller annat än bara sötheter så det är absolut inte en tjejig episod. Det här är dessutom den enda episod som innehar samma plats på den officiella topplistan som här på min lista

9. Enter the Dragons part 1 (S05E12) (116) - Näst sista episoden i hela serien, och mycket episk och cool. På den officiella listan hamnade dne på plats nummer fyra men riktigt så bra tyckte jag inte att det var.

8. Enter the Dragons part 2 (S05E13) (117) - Sista episoden, och en värdig avslutning, jag avskyr både Fast Forward och Back to the Sewer. Den är episk, den är spännande och har ett fantastiskt slut, jag var extremt nöjd efter att ha sett färdigt den här episoden. Men jag till skillnad från den officiella anser inte att det var så bra att den förtjänade plats nummer ett. Slår vad om att fantjejerna varit framme igen.

7. The King (S01E16) - Jag satte den här episoden på den här listan av tre orsaker: den första är att handlingen centrerar kring Donatello, vilket alltid gör mig glad. Den andra orsaken är att den är en tribut till en väldigt duktig serietecknare vid namn Jacob Kurtzberg aka Jack Kirby, vars serier jag visserligen inte läst men däremot sett bilder av. Och att de gör en tribut episod till en serietecknare är alltid roligt. Den tredje orsaken är att den här historien finns i både Mirage och Archie varianten, så att se dem göra en episod till 2k3 gjorde mig väldigt glad

6. I, Monster (S04E05) (83) - Som liten var jag jätterädd för Rat King och tyckte att en snubbe som levde i kloakerna med råttor var bland de läskigaste som jag tyckte tänka mig att möta i en gränd. Då var det Archi comics varianten jag hade träffat först. När man sen såg 1987 seriens variant så tyckte man att han var lika löjlig som Strimlaren. Dock inte här. Här är han omigen den läskigaste fiende som turtlarna har och jag känner av min gamla barndomsskräck igen. Hemskt tråkigt att han bara fick en episod, jag hade velat se mer.

5. Insane in the Membrane (S04E19) (97) - Den här episoden är den enda som har Baxter Stockman i huvudrollen men den nämns knappt och det med rätta; den blev fullständigt bannlyst i USA. Varför? För att 4Kids tyckte att det var lite väl groteskt att visa en vetenskapsmans förfall i ruttnande kropp och hans försök att ta livet av sin föredetta assistent medan han samtidigt har föreställningar om sin döda mamma. Personligen älskar jag den här episoden för den förvandlar Baxter från en väldigt irriterande fiende till en väldigt sypmatisk och missförstådd person. Istället för att med en irriterad suck fråga sig varför han inte får dö nångång så ändras tonfallet till ett mer medlidsamt, allt tack vare en grymt, jäkla bra episod.

4. Return to New York part 3 (S01E23) - Episk på mer än ett sätt och bland det våldsammaste jag har sett i en barnserie. Jag förstår fortfarande inte hur de kom undan med det faktum att turtlarna är kapabla till mord, för de har alltid alltid ALLTID förespråkat icke-dödande. Okej, Raffe har visserligen ett liv på sitt samvete vad jag vet, och i Mirage var de ju allihop väldigt brutala, men att de skulle vara så våldsamma i den här serien eller att de kunde vara det... Wow, säger jag bara...

3.The Shredder Strikes Back part 1 (S01E17) - En fantastisk episod basearad på ett fantastiskt Mirage-album (som jag definitivt måste köpa!!). Alla Leo-fans älskar den här episoden, och vi som inte är det börjar nästan gilla honom så mycket. För ingen annan episod gör Leo mer rättvis.

2. Same as it never was (S03E21) (73) - Behöver ingen kommentar, utom att jag tyckte att den här episoden hamnade på tok för långt ner på den officiella listan (plats 7, wtf?). Fansen svek den väl för att den var såpass sorglig, men det är ju å andra sidan det som gör den här episoden såpass bra.

1. Things Change (S01E01) - Först och bäst. Visst, den här serien är så otroligt mycket bättre än den från 1987, men ingen episod i hela serien överträffade den första. Och då räknar jag inte in den otroliga glädje man känner var gång man ser det. Episoden var trots allt en milstolpe för en ny TMNT-era, och vilken otrolig epok det startade! Jag är oerhört tacksam och väldigt glad, men det är inte det som bidragit till att sätta den här episoden först, jag lovar. Det bästa man kan göra är att se den, och gärna ha läst första Mirage-albumet innan så man förstår på ett ungefär vad de har hämtat sin inspiration ifrån.

Det var allt från mig. Tack och godnatt!

Och du, det går naturligtvis lika bra med selleri!

Jaså, du tänker SÅÅÅÅÅÅÅÅ.....


RSS 2.0