Jag ogillar blogg.se just nu. Jag vet inte vad de har gjort men helt plötsligt så är det skitsvårt att publicera inlägg. Det senaste krävde sina 7 eller 8 försök.

Min sömn är totalt förstörd igen. Nu i natt lyckades jag inte somna förrän strax före fem, efter att ha gått och lagt mig strax före tolv. Och jag vet mycket väl varför, men jag börjar känna mig riktigt less på att prata om det. Särskilt som jag vet att det finns inget mer att göra än att vänta.
I ett tappert försök att ändå ventilera allt dumt så skrev jag 17 A5-sidor dagbok, för första gången på nästan 3 år. Jag vet inte om det hjälpte så bra. Jag läser bara om allt jag skrev ner, och försöker förstå vad som finns mellan raderna, annat är emotionell rappakalja. Så jag antar att det får vara slut nu.
Det förhindrar naturligtvis inte att en önskan om att verkligen kunna finna de rätta orden för den rätta personen vid det rätta tillfället. Jag har tyvärr inget sådant, det verkar endast existera i böcker.
Och vid närmare eftertanke så är det inte heller vad jag behöver.

Så det är tur att skolan börjar snart, även om dessa fem dagar av väntan tills dess är bland det jobbigaste.

Undrar hur min blivande klass är. Kommer det vara samma prestige-känsla som på gymnasiet? Finns det en risk att man kommer bli ovän med någon? Eller kanske man finner nya vänner?
Jag har blivit så dålig på allt sånt där.
Och egentligen är det heller inte det rätta ögonblicket för att socialisera sig med nya människor.

Jag hoppas att resten av världen snurrar på i betydligt roligare eller åtminstone trevligare ordning än vad jag gör. Själv borde jag sätta mig i ett hörn och skämmas. Fast hur ska det gå till när jag inget samvete verkar ha?