Jag har ingen aning var det där kom ifrån...

Och jag vet egentligen inte vad jag ska säga om mitt liv just nu. Det rullar på i en betydligt vettigare ordning, men eftersom veckan inte är slut så vet jag ingenting. Det är så sant det där som sägs ibland: Det enda man kan lita helt på är det som har varit. Det finns egentligen inget att se fram emot.

Och nej, så pessimistiskt behöver man verkligen inte tolka det. Realism behöver inte alltid vara särskilt optimistiskt.

Min nya mobil fungerar dock bra än så länge, och även om vi inte är kärlekskamrater så är vi i alla fall goda vänner, och det räcker för mig just nu.

Annars är jag så inne i arbete och liv att jag knappt vill orka med något annat. Ibland händer lite för mycket saker på en gång.

Och ja, min sömn är fortfarande ganska förstörd, men antalet bättre nätter börjar så smått komma ikapp.