Jag är ganska så ledsen just nu... Eller just idag, vilket är sorgligt eftersom min tredje yngsta lillasyster Chibi-Usa fyller år idag (not: Vi har skumma smeknamn i vår familj, tyck inte illa om oss för det). Men jag har ingen riktig anledning att vara ordentigt glad

Det är främst över matteprovet idag, jag mår så illa över det. Det känns verkligen inte som att jag kan tillräckligt, utan en elak röst i mitt huvud skriker oupphörligt "Du borde ha pluggat mer!!"
Och ja, det är sant, jag borde ha pluggat mer. I början av terminen pluggade jag matte varje kväll. Sen blev det svårare när derivator kom in i bilden, jag hängde inte med på lektionerna och kvällspluggningen strök med. Tyvärr...
Nu har jag en sådan våldsam ångestklump i magen över det här att jag har god lust att spy över tangentbordet (jag är dock tillräckligt förnuftig för att låta bli). Det känns verkligen inte som att det kommer att gå bra!

Med J känns det inte heller bra, för inget jag kan göra skulle kunna få honom att känna sig bättre och tryggare i sin situation.
Jag kan inte skaffa jobb eller lägenhet i syfte att ta hand om honom, han mår redan dåligt över att han inte har åstadkommit något medan jag har pluggat närapå 8 kurser på komvux.
Jag kan heller inte hjälpa till ekonomiskt för det har jag inte pengar till, jag är en fattig student som alla andra fattiga studenter som endast lever på studiebidrag.
Till råga på allt får jag dåligt samvete över att fara hem till J när jag vet att de har det dåligt ställt, och snylta på deras tillgångar. Jag råkar vara uppfostrad så...

Just nu vill jag bara fara hem och glömma livet en stund, men verkligheten är inte så snäll...