Det sistnämnda stämmer nog, för min hjärna är alldeles mossig...

Nu är serien helt klar. Och jag känner mig mäkta stolt över den! Okej, inte så stolt att jag självsäkert tror att den vinner men att den kanske förhoppningsvis blir bland de tio bästa. Det är trots allt det enda jag har satsat på.

Dock har en hel del blivit lidande på grund av den, en hel daker som jag borde kunnat fixa ändå men inte gjort...

Det första är mitt rum. Det är ett katastrofområde. Eller, det vore egentligen en underskattning av röran.
Okej, men föreställ er alla hemska hem som de vänliga och pedanta damerna i "Rent Hus" besöker, så har ni nästan mitt rums nuvarande tillstånd. Jag kan knappt gå därinne, och den lilla golvyta man kan gå på är nerskräpad med suddgummirester, så där vill man inte heller gå. Jag kan göra något åt saken nu när serien äntligen är klar, men det känns ändå inte bra. Jag tycker inte om kaosartat stök (märk väl att ordningsamt stök är något helt annat, för det innebär allt som oftast att det är rent också).

Det andra är skolan. Jag har kommit efter i så gott som alla kurser och det känns inte bra. Och med tanke på vilka kurser jag läser så är det inget jag kan ta igen i en handvändning precis. Men eftersom jag ska till Åsele i helgen på vintermarknad med M-päron, så är jag inte alltför orolig, jag kan ju faktiskt plugga där också.

Det tredje är mina andra intressen. Stickningen har legat still i åtminstone tre veckor och det kryper som sjutton i mina fingrar efter att sticka! Så jag kommer att ta med mig stickningen till Åsele också. Jag vill hemskt gärna sticka färdigt mina och J's strumpor, samt även alla set i Spectra-garnen. Att komma längre på mina armvärmare och min lustiga rosaflätade tröja vore också kul. Men aja, vi får se hur mycket jag hinner.

Puäh!, Nu är jag sannerligen trött! Dags att laga middag!