Systeryster har sällan delat musiksmak med mig, och ända sedan jag för många år sedan på fjortisars vis fällde kommentaren "Fan vilken skitmusik du lyssnar på!" när hon glatt satt och lyssnade på Good Charlotte så han hon dels vägrat förlåta mig, och dels ser det som sin rätt att spela sin musik för att jävlas. Eller helt enkelt för att hon anser att endast hon har rätt att spela musik i vårt rum efter all skada jag har åsamkat henne på grund av denna lilla oeftertänksamma kommentar. Hon är mycket långsint utav sig min systeryster.

Nåväl, hon har för tillfället snöat in på allehanda musik som Basshunter och liknande artister, där de flesta låtar handlar om sex och snygga rumpor och killar som vill sätta på snygga tjejer och tjejer som vill bli påsatta av en cool kille (vilket ju låter vääääääldigt normalt i mina öron *märk ironin i de alltför många ä:na*).

Och det är då det slår mig vad jag egentligen avskyr med Basshunter; dels hans lustiga egenhet att använda sig av en enda melodislinga genom en hel låt (och sällan mer än tre synthinstrument, inklusive trummor) och dels hans konstiga sätt att sjunga med i melodin. Har ni hört hans senaste vad-den-nu-heter? Hela texten hackar så att man tror att det är fel på låten men sen hör man musiken i bakgrunden och inser att det är tänkt att vara såhär. För vem tycker egentligen att texten "A-all I e-ver want-ed was yuo-uo and me" där varje mellanrum mellan orden och bindestreck symboliserar ett hack i meningen låter särskilt vackert eller flyter på?
Det låter inte alls bra! Det låter skräpigt och hackigt och passar inte alls in i resten av låten som till skillnad från texten flyter på fint som vilken annan techno-musik som helst (fast Basshunter är väl inte techno egentligen?).

Näe, jag gillar sannerligen inte Basshunter. Vill jag lyssna på techno så sätter jag antingen på E-type eller DJ Tiesto, det flyter åtminstone på. Och när det inte gör det så vet åtminstone de båda artisterna hur man hackar texten snyggt. Det gör inte Basshunter.