Mitt i allt emotionellt dravel är det ganska skönt att inse att man kan lägga vissa av dem på hyllan och gå vidare med sitt liv.

Och att inse att S verkligen inte betyder något för mig längre kändes väldigt skönt. Det är synd bara att man kan sammanfatta hans karaktär likt Nostalgia Critic sammanfattade problemet med M. Night Shyamalan's film "The Last Airbender":

"If the characters doesn't care, why should the audience?"

Om inte han kan visa att han bryr sig, varför ska då jag bry mig?

Näe, jag förstår inte längre att jag kunde vara så besatt i honom.