Brännskador på äpplets kanderade soffkuddar

Det är bara att inse det, jag är verkligen ingen stadsmänniska.
 
Eller rättare sagt, jag trivs inte särskilt bra med att bo i en stad, men jag tycker rätt mycket om att ha tillgång till allt vad en stad kan erbjuda. Det betyder ju däremot inte att jag behöver det dygnet runt.
 
Och en sak jag framförallt inte behöver är grannar. För just nu driver de mig verkligen bara till vansinne, trots att jag väldigt sällan ser dem eller hör dem.
 
Dels är det ju de där klassiska konflikterna i tvättstugan, och min tvättstuga är inget undantag. Folk glömmer kvar tvätt, folk snor andras tvätt eller kliver bara helt sonika in i tvättstugan under någons tvättid och lånar torktumlaren, alternativt torkskåpet. Okej om man kan kommunicera kring det, men det verkar vara stört omöjligt i det här huset.
 
Men det är inte det som stör mig mest, utan grannen som bor precis under oss som inte verkar ha alla hemma. För nu har hon klagat såpass mycket hos kvartersvärden att han idag ringde upp mig för att se hur situationen var, och jag får höra det som jag har hört från henne och förklarat att "nej så är det verkligen inte".
 
Människan vill på fullaste allvar påskina att VI FLYTTAR OMKRING MÖBLER MITT I NATTEN!!! STORA, TUNGA SOFFOR FRAM OCH TILLBAKA I SÄKERLIGEN TIO MINUTER ELLER SÅ!!!
 
Ursäkta?
 
Jag trodde hon menade att katterna störde om de lekte mitt i natten, för det händer ju, men nej. Hon menar att det låter som att en väldigt tung soffa dras över golvet fram och tillbaka ett antal gånger. Min kvartersvärd tyckte det lät jättekonstigt och jag blir ärligt talat riktigt förbannad över det här. För antingen är det jag som går i sömnen (jag säger jag eftersom J sällan är hemma nuförtiden) och då flyttar soffan fram och tillbaka, eller så har hon uppfattat ljudet från fel lägenhet och det är egentligen en annan lägenhet som väsnas.
Min kvartersvärd tyckte det hela var jättejobbigt, för han hade svårt att tro att NÅGON skulle göra något sådant, och de ljud som jag nämnde att vi hade och som definitivt kan störa, hade han inte hört några klagomål eller ens kommentarer om. Tur att man kan prata med sin kvartersvärd i alla fall men tråkigt att det inte är lika lätt med grannarna. Joråsåatteh.......
 
Fy fan va jag vill bo på landet och ha det grannfritt!
 
Eller åtminstone inga grannar precis bredvid mig. Mina morföräldrar hade sin närmsta granne nedanför deras backe och det var ca 100 meter. Det hade jag gärna också haft.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0